Metod

Pipelinen körs varje natt utan manuellt arbete. Varje steg är reproducerbart och loggat.

1. Manifest

Valmanifesten kommer från SND:s samling Svenska partiprogram och valmanifest. Varje fil lagras med sökväg och sha256. Partibeteckningen från SND sparas orörd; för dokument före 2015 visas det historiska partinamnet (till exempel Folkpartiet). Filer som inte går att avkoda markeras och används inte.

2. Extraktion av löften

Manifestet delas i stycken med en hård övre gräns; stycken som är större delas på meningsgräns. En språkmodell får varje stycke och ska returnera konkreta löften med ordagrant citat, en kort sammanfattning, ett kriterium för när löftet kan anses uppfyllt, och ett politikområde.

• Citatet kontrolleras i sin helhet mot dokumenttexten efter dokumenterad normalisering (whitespace, citattecken, bindestreck). Citat som inte finns i texten förkastas.
• Teckenoffset sparas som ankare så att citatet kan hittas igen.
• Vaga löften får assessability: insufficient och räknas inte i procentsiffror.
• Varje svar cachas på (dokument, styckehash, promptversion, modell). Ett giltigt svar med noll löften skiljs från ett oparsbart svar.
• Budget: högst 400 anrop per körning, 120 sekunders timeout, tre försök med backoff.

3. Riksdagen

Från data.riksdagen.se hämtas propositioner, betänkanden och motioner sedan mandatperiodens start 2022-09-11, inkrementellt med två dagars överlapp. Kommittédirektiv och statens offentliga utredningar (SOU) hämtas sedan valdagen 2018-09-09. Till dokumenten läggs tre överenskommelser mellan partierna: Decemberöverenskommelsen 2014, Januariavtalet 2019 och Tidöavtalet 2022. Betänkandets beslutspunkter lagras som egna beslut. En votering är en möjlig koppling till ett beslut, inte ett krav; många beslut fattas med acklamation.

4. Matchning

Kandidatdokument väljs i två steg. Först en fulltextsökning på ordstammar ur löftet (titeln väger tyngst) som ger upp till 30 dokument. Sedan en snabb triage där en billigare språkmodell ser bara titlarna och väljer högst tre dokument som rimligen handlar om samma sak; svar med dokument-id utanför listan avvisas. Först därefter bedömer huvudmodellen relationen mellan löfte och dokument: fulfills, partial, contradicts eller unrelated, med citat ur dokumentet. Svar som pekar på ett dokument-id som inte finns i databasen, eller på ett citat som inte finns i dokumentet, avvisas.

5. Två statusaxlar

Processläge

ej bedömt, i överenskommelse, utreds, utredd, förslag, beredning, beslut, genomfört. Beskriver var i riksdagsprocessen löftet befinner sig.

Uppfyllelse

ej bedömt, delvis, uppfyllt, ej uppfyllt, motsägande beslut. Beskriver om fattade beslut motsvarar löftet.

Ingen träff ger ej bedömt, aldrig "ej påbörjat". Ett avslag räknas inte automatiskt som brutet löfte: processläget blir beslut men uppfyllelsen förblir ej bedömt. Ett bifall till ett förslag som motsäger löftet ger motsägande beslut. Läget genomfört sätts inte automatiskt ännu, eftersom pipelinen inte följer ikraftträdande. Status visas alltid med symbol och text.

De två första stegen fångar utredningsarbetet före en proposition. Ett löfte som kopplas till ett kommittédirektiv, där regeringen ger en utredning i uppdrag att se över frågan, får läget utreds. Ett löfte som kopplas till ett betänkande i serien statens offentliga utredningar får läget utredd. Ingen av dem ändrar uppfyllelsen: en utredning är inget beslut, så uppfyllelsen förblir ej bedömt tills riksdagen beslutat. En SOU omfattar ofta flera hundra sidor, så bara avsnittet Sammanfattning sparas och matchas, fram till den engelska sammanfattningen, författningsförslagen eller nästa numrerade kapitel. Saknas avsnittet sparas de första 60 000 tecknen.

Steget i överenskommelse kommer före utredningarna. Det betyder att löftet finns i en skriftlig överenskommelse mellan partier som samarbetar om en regering: Tidöavtalet (M, KD, L och SD, 2022), Januariavtalet (S, MP, C och L, 2019) eller Decemberöverenskommelsen (S, MP, M, C, FP och KD, 2014). Texterna är partiernas egna publikationer och läses in som egna dokument. En överenskommelse är kandidat bara för löften från valet före den, alltså Tidöavtalet för löften från 2022, Januariavtalet för 2018 och Decemberöverenskommelsen för 2014. Samma triage och bedömning som för riksdagsdokumenten avgör om löftet finns i texten, och citatet kontrolleras mot den inlästa texten. En överenskommelse är inget beslut: uppfyllelsen förblir ej bedömt, och kopplingen flyttar inte löftet till före valet eller en senare period. Löftessidan visar kopplingen som "finns i Tidöavtalet" med citatet, och partiparets sida listar de överenskommelser båda partierna ingått.

När ett löfte har flera kopplingar gäller den som kommit längst i processen; vid lika väljs den med senast beslutsdatum. Varje statusändring sparas i en tidslinje med datum för händelsen hos riksdagen och datum när vi registrerade den.

6. Märkning i stället för granskningskö

Det finns ingen redaktion. Varje AI-bedömning publiceras direkt med etiketten AI-bedömning, ej granskad, modellnamn, datum, länk till dokumentet bedömningen bygger på (riksdagsdokument, utredning eller överenskommelse mellan partierna) och en flagga-knapp. Ingen bedömning hålls tillbaka i väntan på en granskare som inte finns.

7. Datum och tid

Vi skiljer på event_date, published_at och fetched_at. Tidszon Europe/Stockholm. Valdagen 2030-09-08 är beräknad enligt vallagens regel och är markerad som beräknad.

8. Validering och publicering

Innan en release publiceras körs JSON-schemavalidering, Astro check och länkkontroll. Bara releaser som passerar deployas. Tidigare releaser finns kvar på servern för snabb återställning.

9. Ledamöter, platser och partibyten

Riksdagens personlista ger varje persons kammaruppdrag med roll (ledamot, ersättare, statsrådsersättare, talmansersättare), status (tjänstgörande eller ledig), platsnummer och datum. En plats är ett platsnummer under en mandatperiod; ersättare ärver den ersattes nummer, och den som tjänstgör vid ett datum är det uppdrag som täcker datumet, senast påbörjade vid överlapp. Platsens valparti är partiet hos den som tjänstgör när perioden börjar, och summan per parti kontrolleras mot Valmyndighetens mandatfördelning.

Så fördelas platserna i plenisalen. Riksdagsordningen (6 kap. 25 §) säger att varje ledamot ska ha en egen plats i plenisalen, och tilläggsbestämmelse 6.25.1 att ledamöterna placeras valkretsvis. Enligt praxis kommer Stockholms kommun först och Norrbottens län sist. Inom valkretsen går den som varit med flest riksmöten först, och vid lika den som är äldst. Platserna delas ut när en ny riksdag samlas efter valet, och därför får samma person ofta ett nytt nummer varje mandatperiod. En ersättare tar den plats som tillhör den ledamot som ersätts. I Riksdagens data har ersättaren samma platsnummer som den ersatta i 294 av 295 fall där vi kunnat para ihop dem. Talmannen och statsråden har egna platser (talmannen vid talmansbordet, statsråden i regeringsbänken), och deras platser som ledamöter används under tiden av talmansersättaren och statsrådsersättarna. Sedan en tid råder fri sittning under debatterna, men vid voteringar sitter ledamöterna på sina platser.

Riksdagen publicerar ingen karta över salen, bara platsnumret. Den lilla salskartan som visas när du håller muspekaren över ett platsnummer är därför schematisk och härledd ur numreringen. Varje bänkrad börjar med Stockholms kommun och går valkretsvis norrut, så en ny rad börjar där numreringen börjar om med Stockholms kommun. Det ger elva rader (platserna 1 till 23, 24 till 49, 50 till 79, 80 till 109, 110 till 139, 140 till 169, 170 till 205, 206 till 241, 242 till 277, 278 till 313 och 314 till 349), och gränserna är desamma i mandatperioderna 2018 och 2022. Kartan visar rad och ordning i raden, räknat framifrån från talmannen. Den visar inte åt vilket håll i salen Stockholmsänden ligger, eftersom källan inte anger det. Den visar inte heller mittgångar eller exakta avstånd.

Personlistan anger bara nuvarande parti, så en vilde står som partilös även för tiden före bytet. Partiet vid en viss tidpunkt hämtas därför ur voteringarna: varje röst bär ledamotens partibeteckning när den avgavs. Den som röstat under mer än en beteckning har bytt, och bytet dateras till intervallet mellan sista voteringen under den gamla beteckningen och första under den nya. Vi visar intervallet, inte ett påhittat datum. Byten utanför voteringsperioder (till exempel under sommaruppehåll) får ett längre intervall. Byten före hösten 2018 spåras inte.

Manifesto Project kodar valmanifesten och vi visar härledda mått per parti och val (vänster-höger-indexet rile, delskalor och mest betonade kategorier) med källhänvisning. Datasetet självt återpubliceras inte.

10. Väljarströmmar

Strömmarna mellan två riksdagsval kommer ur SVT:s vallokalsundersökning (Valu), samlingsfilen 1991 till 2022 hos Svensk nationell datatjänst. Varje svarande har angett parti i dagens riksdagsval, parti i förra riksdagsvalet och parti i kommunvalet. Vi räknar en viktad korstabell per valår med datasetets vikt, som är kalibrerad mot det officiella valresultatet. Bortfall på någon av de två frågorna utesluts. Andelen i en cell är cellens viktsumma delad med matrisens viktsumma, i procent. Antalet svar per cell skrivs ut, och celler med färre än 30 svar märks osäkra.

Vallokalsundersökningen når bara personer som röstat. Därför finns soffan och de nya väljarna bara i vänsterkolumnen, och regionval frågas inte alls. Junilistan räknas till övriga; Ny demokrati visas som eget parti till och med 1994.

Mellan valen används SCB:s partisympatiundersökning, tabellen "Röstningssympati nu efter partival i förra riksdagsvalet". Den mäter bästa parti, inte röstningsavsikt, och byter innebörd efter varje val. Procentskattning, felmarginal och bastal lagras som SCB publicerar dem.

Röstningsavsikten visas med en annan tabell i samma undersökning, "Valresultat om det varit val idag" (Vid10): andelen per parti bland dem som svarar vilket parti de skulle rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna, mätmånad november 1972 och framåt, med SCB:s felmarginal. Tabellens blocksummor hämtas inte. Serien visar nivåer per parti, inte vart väljarna går mellan partierna. Riksdagsvalens resultat ur ParlGov står bredvid som jämförelse; övriga partier jämförs inte, eftersom källorna avgränsar gruppen olika.

Strömmar mellan region- och kommunval i följd finns inte i någon undersökning. Vyn "Skattat ur valdistrikt" skattar dem i stället ur Valmyndighetens resultat per valdistrikt (riksdag, region och kommun) med ekologisk regression: för varje distrikt beskrivs väljarkåren som andelar av de röstberättigade per parti, övriga och "röstade inte, blankt eller ogiltigt", i det gamla och det nya valet. Modellen antar att samma övergångsmatris gäller i alla distrikt och väljer den matris, med icke-negativa rader som summerar till ett, som bäst förklarar förändringen distrikt för distrikt (viktat med antal röstberättigade). Partier med minst en procent av rösterna i något av valen får egen kategori; resten är övriga. Uppsamlingsdistriktens röster fördelas på kommunens fysiska distrikt i proportion till röstberättigade. För 2022 till 2026 innehåller Valmyndighetens distriktsfiler 2022 års resultat omräknat till 2026 års gränser; för 2018 till 2022 matchas distrikten med Valmyndighetens jämförelsefil och icke jämförbara distrikt slås ihop per kommun.

Ren ekologisk regression överskattar partitroheten kraftigt, vilket kontrollen mot vallokalsundersökningen för riksdagsvalet visar. Därför publiceras i första hand en variant där avvikelser från vallokalsundersökningens riksdagsmatris straffas (ridge-straff med vikten 0,5 relativt distriktsdatans radmassa; raden för icke-röstande straffas inte). För region och kommun används samma riksdagsmatris som stöd, och för 2022 till 2026 används 2018 till 2022 års matris tills Valu 2026 finns. Osäkerheten anges som 2,5- till 97,5-percentilen i en bootstrap med hundra omdragningar av distrikt, utvidgad så att intervallet innehåller punktskattningen. Modellfelet är medelavvikelsen mellan modellens kolumnsummor och det faktiska utfallet. Allt detta är skattningar, inte mätningar, och de skrivs ut som sådana.

11. Personröster

Personrösterna hämtas per riksdagsvalkrets från Valmyndigheten. För 2022 och senare används resultat.val.se:s valkretsfiler, som per parti ger varje lista i listordning med kandidaternas personröster, personrösterna summerade per kandidat, de kandidater som nått spärren och de valda med markering för personval. För 2010, 2014 och 2018 används historik.val.se, där kandidatnamnen är gallrade men varje rad anger om kandidaten blev personvald, vald på listplats eller inte vald. Spärren är 8 procent av partiets röster i valkretsen till och med 2010 och 5 procent från 2014. Andelen personröster är antalet valsedlar med personröst delat med partiets röster.

Effekten räknas mot en kontrafaktisk fördelning utan personval: partiets mandat i valkretsen går i listordning på den lista som fick flest röster, och kandidater som i verkligheten valdes i en annan valkrets hoppas över. De valda som inte finns i den mängden är lyfta av personröster; listkandidaterna i mängden som inte valdes är utslagna. Har partiet flera listor med väsentliga röster (näst största listan minst tio procent av partiets röster) märks jämförelsen som ungefärlig, eftersom Valmyndighetens fördelning då också beror på listornas röstetal. Valda matchas mot kandidatraderna på kandidatnummer, sedan exakt namn, sedan efternamn och gemensamt förnamn, eftersom valsedlarna har tilltalsnamn och de valda folkbokföringsnamn. Omatchade valda skrivs ut.

Varje lyft kandidat paras med den utslagna vars mandat gick förlorat, inom parti och valkrets: de lyfta ordnas efter personröster med flest först, de utslagna efter listplats med listans sista mandatplats först, och den i:te lyfta paras med den i:te utslagna. Så tilldelas mandaten i praktiken: personvalda tar mandat i röstordning och varje sådant mandat tas från listans sista plats. Blir antalen olika paras så många som går och resten visas utan motpart. Parningen är en tolkning; det som är säkert är att de lyfta tillsammans slog ut de utslagna tillsammans.

Var personerna i paren fick plats efter valet slås upp på kandidatnumret, som Valmyndigheten håller lika för samma person i riksdags-, region- och kommunvalet: ledamot i riksdagen (i valkretsen eller en annan) ur valkretsfilerna, ersättare i riksdagen ur samma filers ersättarlistor, och ledamot i region- eller kommunfullmäktige ur resultat.val.se:s filer per regionvalkrets och per kommun eller kommunvalkrets (RF_ och KF_). Lokala ersättare räknas inte. Saknas de lokala filerna för ett år skrivs platsen ut som saknad, inte som ingen plats.

Tills Valmyndigheten fastställt mandatfördelningen efter ett val saknar valkretsfilerna de valda. Då räknas de kvalificerade kandidaterna i röstordning upp till partiets preliminära mandat i valkretsen som förväntat personvalda, och allt märks preliminärt. En kandidat som är kvalificerad i flera valkretsar antas ta mandatet där andelen är högst. För 2010 till 2018 kan lyft och utslagna inte räknas eftersom listordningen inte finns kvar i källan.

12. Mandatperiod och beslut före valet

Ett löfte ur valmanifestet för ett valår kan bara uppfyllas av beslut fattade under den mandatperiod som valet ger: från valdagen till nästa ordinarie valdag. Varje koppling mellan löfte och riksdagsdokument klassas därför efter beslutsdatumet, eller dokumentets datum om beslut saknas: före valet, i mandatperioden eller i senare period. Bara kopplingar i den egna mandatperioden påverkar uppfyllelsen. Kopplingar före valet visas som "redan beslutat före valet": partiet lovar något riksdagen redan beslutat, helt eller delvis. Kopplingar i senare period visas när ett löfte från ett tidigare val fått beslut först under nästa mandatperiod.

Riksdagsdokumenten från valdagen 2018 till valdagen 2022 (propositioner, motioner och betänkanden med texter) hämtades den 22 september 2026, så löften från valet 2018 kan bedömas mot sin egen period. Matchningen av 2018 års löften mot dem pågår; tills den är klar visas många av dem som ej bedömda eller som beslutade i senare period.

Uppfyllelsemätaren per parti har bedömbara löften som nämnare, det vill säga löften som inte är för vaga för bedömning. Segmenten är uppfyllt, delvis, motsägande beslut, beslut utan bedömd uppfyllelse, redan beslutat före valet, beslutat i senare period och ej bedömt. Områdesmatrisen visar antal löften per parti och område med cellens storlek och andelen uppfyllt eller delvis med färgen. Alla figurer har en textbeskrivning och en tabell för skärmläsare och för den som vill ha siffrorna.

13. Kartor och förenklad geografi

Kartorna bygger på Valmyndighetens valdistrikt för valet 2026, 6 312 ytor i SWEREF99 TM. Pipelinen rundar koordinaterna till tio meter, delar upp alla gränser i bågar som grannar delar, och förenklar varje båge en gång med Visvalingam-Whyatt: 60 meters tolerans för distrikt, 200 för kommuner och 400 för riksdagsvalkretsar; öar under 0,02 respektive 0,1 kvadratkilometer ritas inte. Kommuner och valkretsar byggs genom att inre bågar tas bort, så gränserna är exakt desamma på alla nivåer och inga glipor uppstår. Kartorna ritas i planprojektion direkt ur koordinaterna.

Resultaten per kommun och valkrets summeras ur valdistrikten, inklusive uppsamlingsdistrikt som Valmyndigheten fördelat per kommun. Distriktsresultat visas för 2026 och för 2022 omräknat till 2026 års indelning; 2018 och 2022 i ursprunglig indelning visas bara per kommun. Största parti är partiet med högst andel av giltiga röster; förändring är partiet med störst ökning i procentenheter sedan föregående val. Övriga partier räknas ihop och tilldelas ingen färg. Distrikt som saknar geometri listas på datasidan.

2026 års distriktsresultat finns för 5 059 av de 6 312 valdistrikten. De 1 253 distrikt som ändrats sedan 2022 redovisar Valmyndigheten inte var för sig, utan i 109 sammanslagna rader per kommun; de distrikten visas som "resultat saknas" på distriktskartan. Kommunnivån är komplett, eftersom de sammanslagna raderna räknas med där.

14. Röstmönster i kammaren

Röstremsan visar varje partis ja, nej, avstår och frånvarande i en votering, med stapelns längd som partiets antal ledamöter, och kammarens summa sist. Aktivitetsbandet räknar beslutspunkter per beslutsmånad efter utfallet bifall, delvis, avslag eller okänt; riksmötets första beslutsmånad markeras.

Värmematriserna (samstämmighet mellan partierna och partiernas positioner per område) färgar varje ruta efter värdet och skriver talet i svart eller vitt, beroende på vilket som ger bäst kontrast mot rutans färg. Grå rutor med snedstreck är ett parti mot sig självt; grå rutor utan streck saknar värde. På smal skärm ritas en tätare variant, där områdesnamnen lutas eller förkortas när de inte ryms. Varje matris har en tabell med samma tal.

Samstämmigheten mellan två partier är andelen voteringar där partiernas majoriteter hamnade på samma sida. Ett partis sida är den av ja, nej och avstår som fick flest röster bland de närvarande; frånvarande räknas inte, och ett parti utan närvarande ledamöter hoppar över voteringen. Måttet räknas per riksmöte och för hela mandatperioden. En splittring är en votering där både ja och nej fick mer än en femtedel av partiets närvarande ledamöter. Partilösa ledamöter ingår inte i måtten.

En blockvotering är en votering där alla närvarande partier i regeringsunderlaget för perioden hamnade på samma sida, alla närvarande partier utanför underlaget på samma sida, och de två sidorna skiljer sig. Underlaget är Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2018 till 2022, och Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna 2022 till 2026; perioden avgörs av voteringens datum. Partier utan närvarande ledamöter räknas inte, och en votering där bara det ena blocket har närvarande partier är ingen blockvotering. Samstämmigheten redovisas därför i två mått, alla voteringar och utan blockvoteringar, båda med antalet voteringar de bygger på. Samma två mått räknas per utskott, där utskottet är bokstavsdelen av betänkandets beteckning (FiU1 blir FiU); statsministeromröstningar saknar betänkande och hamnar under okänt.

Gemensamma reservationer räknas ur betänkandetexten, som anger reservationerna med nummer och partier (Reservation 3 (S, V)); partimängden per reservationsnummer tas ur första förekomsten i betänkandet. Gemensamma partimotioner räknas ur undertecknarna i Riksdagens dokumentstatus för parti- och kommittémotioner; en motion är gemensam när undertecknarna kommer från minst två partier. Enskilda motioner hämtas inte. Båda måtten redovisas per partipar på samarbetssidorna.

15. Ledamöternas röster, närvaro och sammansättning

Varje ledamots röst i varje votering hämtas från Riksdagens öppna data, en hämtning per votering. Summorna per parti kontrolleras mot voteringens partiresultat; avvikelser loggas. Närvaro per riksmöte är andelen voteringar där ledamoten röstade (ja, nej eller avstår) av dem ledamoten kunde rösta i. Två slags frånvaro räknas inte som ledamotens egen. Den första är pandemiöverenskommelsen: från 18 mars 2020 till 23 juni 2021 röstade bara 55 av 349 ledamöter, och partierna valde vilka. De övriga står som frånvarande i Riksdagens voteringslistor. Vi känner igen de voteringarna på att färre än 30 procent av ledamöterna röstade (1 250 voteringar, alla i den perioden; i alla andra voteringar röstade minst hälften) och kallar frånvaron där ej uttagen. Den andra är tid då ledamoten inte var i tjänst, alltså var ledig eller inte ledamot. Då står ersättaren i listan i stället, och de voteringarna räknas som skillnaden mellan riksmötets alla voteringar och ledamotens egna. Ledigheterna och vem som ersatte kommer ur kammaruppdragen. Riksdagen redovisar inte varför en ledamot är ledig eller frånvarande, och kvittning mellan blocken syns inte i datan. Partilinjen i en votering är majoriteten bland partiets närvarande ledamöter, med det parti ledamoten tillhörde vid tillfället; en avvikelse är en votering där ledamoten var närvarande och röstade annat än partilinjen. Partilösa har ingen partilinje.

Närvaro per parti. Sidan Närvaro i riksdagen räknar närvaron per ledamot som röstade (ja, nej eller avstår) delat med de voteringar ledamoten kunde rösta i, alltså röstade plus frånvarande. Ej uttagen under pandemiöverenskommelsen och tid som ledig räknas inte. En ledamot räknas i det parti ledamoten tillhörde vid varje röst, så en vilde syns i sitt gamla parti för tiden före bytet och som partilös efter. Riksmötet som börjar efter ett val hör till den nya mandatperioden (2022/23 hör till 2022 till 2026). Ledamöter som kunde rösta i färre än 100 voteringar under perioden tas inte med, eftersom andelen då blir slumpmässig. Spridningen per parti visar lägsta och högsta värde, mittersta hälften (undre till övre kvartil) och median. De mest närvarande är de fem med högst andel, vid lika med flest voteringar; de mest frånvarande de fem med lägst andel. Hela listan per parti står i figurens tabell.

Kammarens sammansättning räknas ur kön och födelseår för de som tjänstgör vid valt datum, i femårsband; ålder är det valda datumets år minus födelseår, och medianen räknas ur banden. Aktiva ledamöter på ledamotssidan är de som har ett pågående uppdrag som riksdagsledamot vid dagens datum, alltså även statsråd som är lediga men inte deras ersättare; andel kvinnor och medianålder där räknas ur exakta födelseår. Kurvan över ersättare, vildar och tomma platser räknas varje vecka ur samma platsdata som mandatkartan. Personrösthistoriken per ledamot bygger på namnmatchning mot kandidatposterna inom samma valkrets. Varje ord i kandidatens namn ska finnas i ledamotens namn. Valmyndigheten har ofta folkbokföringsnamnet (till exempel Mehrnoosh Dadgostar) där Riksdagen har tilltalsnamnet (Nooshi Dadgostar). Därför kopplas en vald kandidat också på efternamn, parti och valkrets, om ledamoten fick en plats vid just det valet. Bara entydiga träffar visas, åt båda hållen. Kandidatnumret är detsamma för en person i alla valkretsar samma år, så de valkretsar där personen också stod visas, märkta som annan valkrets. För 2010 till 2018 är kandidatnamnen gallrade, och de åren kan inte kopplas till ledamöter. Manifesto Projects vänster-höger-index visas som härlett mått per parti och val.

16. Regeringsbildningen

Händelser hämtas ur talmannens notiser på riksdagen.se (kategorin Regeringsbildning i Riksdagens öppna data), kammaraktiviteterna val av talman, bordläggning och prövning av förslag till statsminister, och statsministeromröstningarna med varje ledamots röst. Notiserna klassas av en språkmodell till en av typerna talmansrunda, sonderingsuppdrag ges, förlängs, rapport, lämnas tillbaka, förslag, bordläggning, omröstning, val av talman, riksdagen samlas, regeringsförklaring, konselj och övrigt; varje sådan rad kräver ett ordagrant citat ur texten och är märkt AI-bedömning. Formella steg ur öppna data tolkas inte av modellen. Samma händelse ur flera källor slås ihop; riksdagen.se är huvudkälla och övriga visas som bekräftande. 2018 saknas hos notiskällan och är inlagd redaktionellt med Wikipedia som sekundärkälla; för 2022 är regeringsförklaring och konselj inlagda på samma sätt. Händelser med datum efter i dag visas som planerade och styr inte tillståndet.

Partiernas hållning till en kandidat tolkas ur SVT:s artiklar om regeringsbildningen och partiernas egna nyhetssidor (M, V och MP via RSS; C, KD och L via sidornas listor; S och SD täcks via SVT). Bara besked från partiets egna företrädare räknas, med citat, uttalare, datum och länk. Det senaste beskedet per parti och kandidat gäller. Nej-rösterna summeras ur mandaten; ett förslag faller bara om minst 175 röstar nej, och partier utan besked räknas som okända, inte som nej. Kandidatens eget parti räknas ändå som ja i stödfiguren när partiet saknar eget besked, eftersom ett parti antas rösta på sin egen kandidat; finns ett besked från partiet självt gäller det i stället för antagandet.

Tillståndet räknas ur händelserna: fas, försök av fyra (den obligatoriska statsministeromröstningen räknas inte som ett av talmannens förslag), vem som sonderar och nästa hålltid (rapportdatum ur notisen, omröstning senast fjärde dagen efter förslaget, obligatorisk omröstning senast två veckor efter riksdagens samling). Dagräknaren går från valdagen till konseljen, eller till i dag när processen pågår. Under pågående regeringsbildning hämtas och klassas källorna 07, 12, 17 och 22, annars i nattkörningen.

17. Partiernas positioner per område

Positionerna räknas på två sätt som visas var för sig och aldrig blandas i samma figur. Den första är Manifesto Projects kodning av valmanifesten, som täcker riksdagsvalen till och med 2022. Värdet per område är summan av pluskategoriernas andelar minus minuskategoriernas, i procent av manifestets kvasimeningar, och betoningen är summan av samma kategorier. Områden utan motpol är ren betoning: värdet är då summan av pluskategorierna.

Kategorikoderna är Manifesto Projects egna variabler (per401 är fri företagsamhet, per501 miljöskydd och så vidare); kodboken finns hos Manifesto Project. Datasetet självt återpubliceras inte, bara de härledda måtten.

Den andra är en språkmodell som läser valmanifesten 2018, 2022 och 2026 och sätter ett värde per underdimension på skalan minus 5 till plus 5, där polerna står i tabellen nedan och 0 är mitten. Modellen får de fyra stycken (om 6 000 tecken) som har flest träffar på områdets nyckelord, högst 24 000 tecken, i dokumentets ordning. Varje satt värde kräver ett ordagrant citat ur manifestet. Citat som inte går att hitta i dokumenttexten efter samma normalisering som löftesbanken använder gör värdet tomt, och raden sparas märkt utan citat. Svaren cachas per dokument, skickade stycken, promptversion och modell; en ny promptversion eller modell klassar om.

De två källorna har olika skalor: kodningen mäts i procentenheter av manifestet, språkmodellens värden i skalsteg. Alla värden med citat visas med citatet och AI-märkning på positionssidan.

Punktdiagrammen per område visar varje parti som en bricka med partiets förkortning i partifärgen, placerad på partiets värde på axeln, en rad per valår (för Chapel Hill Expert Survey per undersökningsår). Ligger två partier så nära varandra att brickorna skulle överlappa, staplas de i banor under varandra, med det första i partiordningen överst. Brickans vågräta läge är alltid värdet, oavsett bana. Raden blir högre ju fler banor som behövs, så att ingen text skriver över en annan. Textfärgen i brickan väljs efter kontrast mot partifärgen, och på smal skärm ritas en egen, smalare version av figuren. Värdena finns i tabellen under varje figur.

Överst på sidan väljs källa och område. Områdesvalet visar bara det valda områdets figur och citat; Alla områden visar hela listan. Valet skrivs i adressen som ?kalla= och ?omrade=, så en länk som /positioner?kalla=cmp&omrade=migration går direkt till området. Byts källa följer området med när det finns en motsvarighet (Vård i AI-läsningen motsvarar Vård och välfärd hos Manifesto Project); annars visas alla områden. Utan skript visas allt på en gång.

18. Samarbetsanalysen och regeringsunderlagen

Samarbetsanalysen har fem lager som räknas var för sig: positionerna ovan, samstämmigheten med och utan blockvoteringar (se 14), partiernas uttalanden om samarbete, kollisioner mellan partiernas löften, och splitfrågorna per partipar. Ovanpå lagren ligger en räkning av vilka regeringsunderlag som är möjliga och vad som skulle behöva ändras för vart och ett.

Uttalandena kommer ur talmannens notiser, SVT:s artiklar om regeringsbildningen, partiernas egna nyhetssidor, riksdagens protokoll från partiledardebatter och regeringsförklaringsdebatter, valmanifesten, och en kuraterad fil med kända gränser från 2022. En språkmodell läser varje källpost och returnerar uttalanden med typ, riktning, nivå, styrka, ordagrant citat, datum och uttalare. Citat som inte finns i källposten avvisas, liksom rader utan giltigt parti eller datum. Typerna är veto (partiet säger nej till ett samarbete eller en sakfråga), villkor (partiet ställer ett villkor), krav (partiet kräver något för att medverka) och position (partiet uttalar sin hållning utan nej eller villkor). Varje uttalande gäller en samarbetsnivå, och styrkan är kategorisk (utan förbehåll) eller villkorad (då sparas villkoret som text). Nivåerna är dessa, från den tätaste till den lösaste:

regering

sitta i samma regering

budgetsamarbete

förhandla budget tillsammans

slappa_fram

släppa fram (inte rösta nej i statsministeromröstningen)

inte_falla

inte fälla en sittande regering

Cellen i vetomatrisen är det senaste uttalandet från ett parti om ett annat till och med matrisens datum; vid samma datum går veto före villkor före position. Uttalanden om regering och budgetsamarbete gäller tills partiet säger något annat och har ingen nedre gräns, medan nej-nivåerna (släppa fram, inte fälla) gäller en bestämd statsministeromröstning och bara räknas från valdagen: att ett parti röstade nej till en statsminister 2021 är inget nej 2026. Samma fönster används i underlagsmodellen. Saknas uttalande står det att inget uttalande hittats. Positionsdriften räknas per parti och riktning: för varje kedja av minst två uttalanden i tidsordning märks uttalandena efter det första som mjuknar, hårdnar eller oförändrat mot det närmast föregående.

En löfteskollision är två löften från olika partier, samma valår och samma politikområde, som inte kan uppfyllas samtidigt. Kandidaterna tas fram med ordstammar ur löftets sammanfattning, kriterium och citat (minst två distinkta stammar måste träffa det andra löftet), högst åtta per löfte. Språkmodellen svarar kolliderar, förenligt eller oklart med ett citat ur vardera löftet; båda citaten verifieras ordagrant, annars avvisas paret. Bara kolliderar och oklart visas, förenligt sparas för att inte fråga igen. Löften i olika politikområden jämförs inte, så en kollision mellan till exempel skatteområdet och välfärdsområdet fångas inte.

En splitfråga är en votering där två partiers sidor skiljer sig och båda hade närvarande ledamöter. De räknas per partipar och period, grupperas per utskott och betänkande, och de tjugo senaste med rubrik listas på parsidan. Kartan över avstånden mellan partierna är klassisk multidimensionell skalning på avståndet 100 minus samstämmigheten utan blockvoteringar, och ritas bara för perioder med minst 50 voteringar utan blockvoteringar.

Regeringsunderlagen är alla kombinationer av de åtta riksdagspartierna. Mandaten kommer ur valresultatet och majoritet är 175 mandat. Ett parti utanför underlaget räknas som nej bara när det har ett kategoriskt veto mot en medlem på nivån släppa fram (inte rösta nej i statsministeromröstningen) eller inte fälla en sittande regering; övriga partier räknas som okända, inte som nej, eftersom en statsminister faller först när 175 ledamöter röstar nej. Nivån per medlem är regering om inget veto finns mot den nivån mellan medlemmarna, annars budgetsamarbete, annars släppa fram. Hindren per underlag är vetona mellan medlemmarna, kollisionerna mellan deras löften, splitfrågorna, röstavståndet (100 minus samstämmigheten utan blockvoteringar) och positionsavståndet i de tre stora områdena.

Av hindren räknas ett förändringsvärde: hur mycket som skulle behöva ändras för att underlaget skulle kunna bildas. Vikterna står i konfigurationen och är dessa:

Kollisionerna räknas högst till 20 och splitfrågorna högst till 20 per underlag, så att ett enskilt lager inte tar över summan. Termer utan underlag, till exempel röstavstånd för en period utan voteringar, hoppas över och märks som saknade i stället för att räknas som noll. Underlagen sorteras efter förändringsvärde stigande och därefter mandat fallande. Ordningen säger vad som skulle behöva ändras, inget om vad som kommer att hända.

Samma modell och samma vikter körs på valet 2022 med uttalanden till och med 2022-10-18, dagen då regeringen Kristersson tillträdde, alltså inklusive Tidöavtalet 2022-10-14 och statsministeromröstningen 2022-10-17. Där markeras det underlag som blev av (Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna) med sin rang och sina hinder, och de underlag som hamnade före det listas tillsammans med en handskriven notering om vad som faktiskt skedde. Kalibreringen visas alltid bredvid 2026 på underlagssidan.

19. Vilka samarbeten ger partierna mest av sin politik

För varje parti och valår rangordnar en språkmodell partiets fem till tio viktigaste frågor. Den får valmanifestets inledning (de första 12 000 tecknen) och partiets alla bedömbara löften, och ska knyta varje fråga till löftena som bär den, ett ordagrant citat ur manifestet, ett område i positionsmodellen och de utskott där frågan avgörs. En fråga utan verifierat löfte tas bort. Citat som inte finns i manifestet visas som inget citat hittat, men frågan står kvar eftersom löftena bär den. Frågorna är märkta som AI-bedömningar.

För varje fråga och varje annat parti räknas ett medhåll på skalan 0 till 10, där 10 betyder att partnern står bakom partiet i frågan. Medhållet är ett viktat medel av tre termer, och bara de termer som har underlag räknas:

• Löfteskollisioner (vikt 2): kolliderar något av partnerns löften med frågans löften ger 0, förenliga löften ger 10, oklart ger 4. Är frågans löften jämförda och partnern har löften i samma område utan träff blir värdet 6.
• Positioner (vikt 1): 10 minus medelavståndet mellan partierna i frågans underdimensioner på skalan minus 5 till plus 5.
• Röstning (vikt 1): andelen voteringar utan blockvoteringar i frågans utskott där partierna röstade lika under mandatperioden före valet, delad med 10. Under 50 voteringar räknas termen inte.

Frågorna vägs efter rang: 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 från den viktigaste och nedåt. Partnerns sammanvägda medhåll är det viktade medlet över frågorna, och avståndet i måltavlan är 10 minus det. För ett regeringsunderlag räknas varje fråga ur den medlem som står längst ifrån partiet, den svagaste länken, eftersom ett enda parti räcker för att stoppa en fråga. Täckningen är andelen av frågornas vikt som har något värde; under 50 % kallas värdet svagt underbyggt. Vetona räknas inte in i utdelningen utan hör till förändringsvärdet, som visas bredvid. Samma räkning körs på valet 2022.

20. Skolvalet

Skolvalet anordnas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i samband med riksdagsvalet. Eleverna på högstadiet och gymnasiet är inte röstberättigade, och skolorna väljer själva om de deltar, så resultatet beskriver de deltagande skolorna och inte alla unga.

Andelarna räknas på rösterna på namngivna partier. Röster på andra partier än riksdagspartierna, även Feministiskt initiativ och partier som eleverna skrivit in själva, räknas som övriga. 2022 räknade MUCF inskrivna partier som ogiltiga; här räknas de som övriga alla år, så att åren går att jämföra. Skolor med färre än 20 röstande visas utan partifördelning (2018 och 2022) eller saknas helt i källan (2026). MUCF:s antal giltiga röster 2022 är ofta några röster högre än summan av partikolumnerna; skolans sida visar då en notering om det.

Jämförelsen med väljarna gäller riksdagsvalet samma år i skolans kommun. För högstadieskolor 2022 och 2026 visas också valdistriktet där skolan ligger, med 2022 års resultat omräknade till 2026 års distrikt. Skolans läge och skolenhetskod hämtas ur Skolverkets skolenhetsregister genom att matcha namn, kommun och postnummer. Samma skola följs mellan åren via skolenhetskoden och, där den saknas, via namn, kommun och postnummer. Skolor som inte går att matcha jämförs bara med kommunen. Skolor i valdistrikt som 2026 bara har sammanräknade resultat (flera distrikt i Stockholm, Göteborg och Örebro) får ingen jämförelse med valdistriktet förrän den slutliga distriktsräkningen finns.

Vilka skolor som deltar skiftar mellan valen. Därför visas förändringen både för alla deltagande skolor och för de skolor som deltog båda åren.

21. Ordlista

Ord från riksdagen och från sajtens egna räkningar, i den betydelse de har här.

Betänkande

Ett utskotts förslag till beslut, som kammaren sedan beslutar om.

Beslutspunkt

En del av ett betänkande som kammaren fattar ett eget beslut om. Ett betänkande har en eller flera punkter, och varje punkt kan avgöras med acklamation eller votering.

Blockvotering

En votering där alla närvarande partier i regeringsunderlaget röstade på samma sida och alla partier utanför på den andra. Samstämmigheten räknas både med och utan dem, se avsnitt 14.

Ej uttagen

Frånvaro i en votering under pandemiöverenskommelsen (mars 2020 till juni 2021), när bara 55 ledamöter röstade och partierna valde vilka. Räknas inte som ledamotens egen frånvaro. Se avsnitt 15.

Ersättare

En person som tjänstgör i riksdagen i stället för en ledamot som är ledig eller är statsråd.

Förändringsvärde

Sajtens mått på hur mycket som skulle behöva ändras för att ett regeringsunderlag ska kunna bildas, räknat ur hindren: veton, löfteskollisioner, splitfrågor och röstavstånd. Se avsnitt 18.

Hålltid

Nästa kända datum i regeringsbildningen, till exempel när en sonderare ska rapportera eller när en statsministeromröstning senast ska hållas.

Mandatperiod

De fyra år mellan två riksdagsval som en riksdag sitter, till exempel 2022 till 2026.

Medhåll

Hur mycket ett annat parti står bakom ett partis fråga, på en skala från 0 till 10. Se avsnitt 19.

Närvaro

Andelen voteringar där en ledamot röstade ja, nej eller avstod, av dem ledamoten kunde rösta i. Tid som ledig och pandemiåren när ledamoten inte var uttagen räknas bort. Se avsnitt 15.

Plats (platsnummer)

En ledamots fasta plats i plenisalen, numrerad 1 till 349. Ledamöterna sitter valkretsvis, och inom valkretsen efter antal riksmöten och ålder. En ersättare tar den ersattas plats. Se avsnitt 9.

Regeringsunderlag

En kombination av partier som skulle kunna bilda en regering eller släppa fram den. Sajten räknar igenom alla kombinationer av riksdagspartierna.

Riksmöte

Riksdagens arbetsår, från september till och med augusti. Skrivs som 2025/26.

Sakfrågan och motivfrågan

I en votering röstar kammaren om själva beslutet, sakfrågan. Ibland röstar den också om utskottets motivering, motivfrågan.

Sondering

Talmannens uppdrag till en partiledare att ta reda på vilken regering riksdagen kan tolerera.

Splitfråga

En votering där två partier hamnade på olika sidor och båda hade ledamöter närvarande.

Statsministeromröstning

Kammarens omröstning om talmannens förslag till statsminister. Förslaget faller om mer än hälften av riksdagens ledamöter, minst 175, röstar nej.

Utdelning

Hur mycket av sina viktigaste frågor ett parti får ut med en viss partner eller ett visst regeringsunderlag, räknat ur medhållet. Se avsnitt 19.

Vilde

En ledamot som har lämnat sitt parti men sitter kvar i riksdagen.

Sidorna under /samarbete, /positioner och /regeringsbildning får inte gissa utfall. Bygget stoppar om orden som inte får förekomma står i den synliga texten på någon av dem: sannolikhet, prognos och tippa med böjningar, odds och chans som hela ord, samt uttrycket förväntas bilda. Skrivsättet är i stället vad som skulle krävas och vad som redan förändrats. Kontrollen läser byggd HTML på de tre vägarna och gäller alltså inte den här sidan. Den gäller sajtens egna formuleringar: står ett av orden inuti ett ordagrant citat ur en källa är det partiets ord, och citatet stoppar inte bygget utan loggas som en varning i körningen.